Alla inlägg i kategorin ‘Artiklar’
torsdag, 29 juli 2010, 23:03
Den här artikeln författades av Sarah Wittbom för Wipcore AB, 2010.
Känner du igen dig i följande beskrivning?
När er e-handel startade ett nyhetsbrevsutskick såg ni en omedelbar positiv effekt. Statistiken var över förväntan och ni ville skicka mer och oftare. Efter att ha skickat regelbundna nyhetsbrev en tid så ökar inte responsen utan snarare sjunker och ni befarar en negativ trend som är svår att bryta. Framför allt så verkar klickfrekvensen sjunka för varje utskick… Varför har det blivit så här?
Jag ska ge er en ledtråd till en av huvudorsakerna till att många hamnar i den här situationen. Jag tittade igenom rubrikerna på de senaste nyhetsbreven från aktörer som driver e-handel och som hamnat i min inkorg. Läs rubrikerna och se om ni kan hitta någon gemensam nämnare.
”Vårnyheter från XXXXX”
”Vinterrean fortsätter”
”70% rabatt på vinterskor”
”Ny reakatalog – erbjudanden på barnens nivå”
”Spara 20% bara denna veckan”
Samtliga rubriker fokuserar på försäljning. Inte en enda rubrik pratar till mig som en person. Rubrikerna ger mig inte någon annan nytta förutom att jag kan handla till en lägre kostnad.
Om ni nu mot förmodan inte får ett enda nyhetsbrev av den här typen försök då föreställa er att ni är en av dessa mottagare som får flera liknande rubriker varje dag i er inkorg. Skulle ni tröttna? Säkerligen. En utav de 3 viktigaste ingredienserna till att få ett brev öppnat är nämligen att ämnesraden är intressant och relevant för mottagaren. (Förutom avsändarnamn och tidpunkt).
Vi ska titta på två sätt som hjälper er att bygga en bättre relation till era läsare och som kommer att öka er försäljning både på kort och på lång sikt. En stabil långsiktig relation där era kunder blir trogna e-postkunder.
Det är dels kvalitén på innehållet i era brev och dels vem som är mottagare till de olika typerna av breven.
Försäljningsbrev och relationsbyggande brev
När det gäller innehållet i breven så är rent försäljningsmaterial det som driver affärer med en gång och inte långsiktigt. Rena säljbrev är attraktiva för en ganska begränsad målgrupp. De som vill handla här och nu. Missförstå mig inte, det är inte direkt fel att skicka rena försäljningsbrev men om det är det de enda ni skickar så är det e-postförsäljning ni driver och inte e-postmarknadsföring. Marknadsföring handlar om att växa på sikt medan försäljning handlar om att sälja här och nu. Därför blir fokus en aning skört om ni bara sysslar med försäljning via e-post och steget för prenumeranten att handla från en av era konkurrenter istället, är lätt att ta. Det ni egentligen behöver göra för att lyckas med din e-postmarknadsföring är att stärka varumärket, bygga en relation och skapa värde för dina kontakter. Helt enkelt att bygga upp ett förtroende hos era prenumeranter för att stå ut från mängden och utveckla en unik röst. En röst som talar till er kund.
Att utveckla ett innehåll som inte bara verkar säljande kräver mer ansträngning. Relationsbyggande brev handlar om att ge era läsare något i utbyte för att de lagt ner tid på att öppna och läsa era brev. Många – precis som du själv har en överfull inkorg och ni måste övertyga läsaren om och om igen att tiden är en god investering för dem.
Relationsbyggande brev som stärker ert varumärke skulle kunna vara tips på hur de använder de varor de tidigare köpt, berättelser som gör läsaren uppmärksam på att de kan effektivisera något som de utför varje dag, intervjuer med experter, övertygande undersökningar när det gäller kommande produkter eller ge tips och råd inom närliggande områden. Ni kanske tycker att detta låter lite svävande och abstrakt?
Låt mig ge dig ett exempel. För en tid sedan träffade jag representanter för en större elektronikkedja. De hade erfarit en negativ utveckling på sitt nyhetsbrev trots att erbjudandena i breven var generösa. Till ett utskick tonade de ner alla erbjudanden, la dem längst ner i brevet och valde att istället fokusera på att reda ut alla olika termer för TV som LCD, plasma, HD förberedd, HD klar osv. Vad blev resultatet? Klickfrekvensen och försäljningen ökade i det brevet. De gav något som läsaren hade nytta av oavsett om de handlade eller inte och effekten kom i samma utskick.
Långsiktig e-postsatsning används för att t ex:
- Visa att ni förstår era kunder och deras behov genom att ge mervärde
- Dela med er av egna erfarenheter eller erfarenheter ni fått på annat håll och berättar i så fall varifrån
- Lyfta fram ert varumärke så att det är det första era kunder tänker på när de är redo för köp
Det andra vi ska titta på för att bygga upp en långsiktig e-postmarknadsföring är vem ni skickar till.
Under allt för lång tid har vi haft ett stort fokus på att bara skicka regelbundna ”nyhetsbrev” istället för att placera prenumeranten i ett flöde av olika typer av skräddarsydda brev som ger full service. För att göra ett tankeexperiment föreställer vi oss att vi ska utforma ett rent försäljningsbrev och inför detta utskick delar vi upp prenumeranterna i olika intressegrupper. Ett exempel skulle kunna se ut så här:
Grupp 1. ”Öppnar och klickar i nästan alla brev” – mycket engagerade prenumeranter
Grupp 2. ”Öppnar och klickar bara på kraftigt rabatterade erbjudanden” – engagerade och söker aktivt efter bra erbjudanden
Grupp 3. ”Öppnar bara erbjudanden men klickar inte” – engagerade men attraheras inte av erbjudandet
Grupp 4. ”Har inte öppnat erbjudanden på 6 månader” – oengagerade prenumeranter
Titta på grupperingen och försök hitta ett innehåll till ett brev som passar alla 4 intressegrupperna. Visst blev det svårt?
Ge värde vare sig de köper eller inte
Det handlar alltså om att utvärdera statistiken från tidigare utskick och att använda den informationen för att skapa ett relevant innehåll – inte enbart använda de kunduppgifter eller demografisk data som ni kanske haft i flera år. Och information om sina prenumeranter har alla tillgång till. Kunduppgifter, statistik på tidigare utskick eller på köphistorik och hur kunder har betett sig på hemsidan ger er ganska stor möjlighet att lära känna era kunder och placera dem i ett beteende där ni dessutom kan serva och guida dem rätt.
När du identifierat vad dina mottagare är för typer av kunder, vad de önskar för innehåll och anpassar informationen därefter så kommer responsen efter era utskick att öka. I många fall skulle det räcka med att anpassa ”bara” toppartikeln och rubriken på hela brevet efter vem mottagaren är.
Att enbart skicka säljande nyhetsbrev är en företeelse för företag som inte vill lägga den tiden på sin marknadsföring via e-post som den faktiskt förtjänar.
Att skapa ett innehåll som ger värde till era läsare vare sig de köper eller inte ger kvalité åt era brev. Se till läsaren – vad de är för typ och vilken information de skulle uppskatta. Testa er fram för att väcka sömniga kunder och utvärdera statistiken och var uppmärksam på deras reaktion. Innan ni skickar ert brev skarpt så testa innehållet på någon som inte är insatt i er verksamhet för att bedöma om innehållet är tillräckligt intressant och tydligt. Personligen så skickar jag allt jag skriver till min 90-åriga mormor och min dotter på 9 år. För att få reda på vad de tyckte om just denna artikel så mailar ni mig på sarah.wittbom@wipcore.se. Det går också bra att lämna en kommentar här direkt under artikeln.
söndag, 21 mars 2010, 23:19
Efter lite påtryckning har jag bestämt mig för att lyfta på locket till denna Pandoras ask. Jag har tidigare arbetat med tre olika ESP:er (email service provider), en svensk med modell ”per e-postadress”, en feuropeisk med modell ”per utskick” samt en liten mjukvaruvariant ”licens”. Vilka det är? Apsis, Emailvision samt Sitoo (tidigare Effective Studios). Givetvis har jag även kommit i kontakt med en uppsjö andra. Och utifrån min egen erfarenhet skall jag försöka bringa ljus i ert mörker.
I Sverige har de flesta större ESP:erna sedan länge valt att låta kunder betala för de tjänster man levererar genom att mäta antalet e-postadresser som man har i en eller flera listor, ”per e-postadress”. Utanför rikets gränser är en vanligare modell att man säger att man tar betalt per skickat e-postmeddelande, ”per utskick”, vilket är en sanning med modifikation i många fall. Det finns dessutom en tredje variant, licensmodellen där du betalar en summa pengar för att installera mjukvara lokalt på egna servrar och bli din egen ESP, ”licens”. I alla modeller finns det givetvis variationer och viktigt att klargöra är att det inte finns en modell som är mest lämpad för alla, så klart, de passar olika bra för olika förutsättningar. Men det finns vissa aspekter som man bör känna till och ifrågasätta. Jag börjar med start och kringtjänster som förrätt.
Startavgift? De flesta har det, men vad ingår i en startavgift? Ifrågasätt detta väldigt hårt, det finns ESP:er som vill ha flera tiotusentals kronor i uppstartsavgift. Det finns ofta stort förhandlingsutrymme här. Många gånger handlar det för ESP:n i princip om att göra några inställningar i ett gränssnitt för att lägga till en ny kund. Eventuellt så måste man arbeta lite med kundens domän å sina servrars vägnar, men det blir i de flesta fallen inte mer än drygt en till två timmars effektivt arbete. Givetvis så skall någon typ av utbildning ingå. Så räkna på vad utbildningen och två timmars arbete får kosta. Har man sedan önskemål om att arbeta med transaktionsmail etc. så brukar de flesta ta ytterligare en startavgift för detta, och samma tanke appliceras här. Hur mycket tid behövs det egentligen läggas ner, och vad är en skälig timdebitering, 5-600 eller 10-20 000?
Extratjänster – vad ingår respektive ingår inte? Ingår allt det där som säljaren förklarar för dig att du kan göra, eller får man betala extra för det? Borde det kosta extra, och i så fall en gång eller kan man acceptera en löpande kostnad? Som exempel, vissa leverantörer vill ta betalt för att man har mer än en lista. Varför? För att de kan?! Givetvis tar en lista lite mer utrymme på servern och prestanda kan bli påverkad om man har en dålig struktur i databaserna. Men inom rimliga gränser så borde det vara fritt antal listor i mina ögon. Det finns en hel vetenskap bakom detta och om förfrågan dyker upp så avhandlar jag det mer ingående i en ny artikel, nu till huvudrätten.
Att betala för e-post. Den svenska modellen har varit lite av en kassako för ESP:erna, vilka (jag har också skuld i detta) har lyckats försvara en modell som får företag att betala mer än de behöver. De flesta svenska ESP:ernas (Apsis bl.a.) kunder betalar en månatlig summa baserat på antalet e-postadresser och då är de tillåtna att skicka, ofta, 4 gånger per månad i snitt. Det innebär ju att om man har 10 000 adresser så får man skicka 40 000 e-postmeddelande på en månad, sen tas det ut någon form av straffavgift. Kanske blir man uppflyttad till nivån ovanför. MEN (som Tony Irving skulle ha sagt) många kunderna skickar sällan mer än en eller två gånger i månaden ändå.
Då låter det ju som om modellen för att betala ”per utskick” är bättre? Ja, det tycker jag att det är i de flesta fallen. Men inom denna kategori så har jag identifierat två undertyper, löpande kostnad i förskott för uppskattad mängd skickad e-post eller kostnad för faktisk mängd i efterskott. Emailvision m.fl. stora aktörer tillämpar i prislistan kostnad både för antalet e-postadresser i databasen samt kostnad för uppskattad mängd skickad e-post (för ett år t.ex.), det sämsta av två världar, men har givetvis korrigerat detta i Sverige då det inte på något sätt är konkurrenskraftigt. En tråkig aspekt för ”per utskick” modellen är i övrigt att om man måste uppskatta mängden e-post över en period så blir utfallet ett av två. Antingen underskattar man och hamnar i ett läge där man får ett högre CPM (cost per mille, eller kostnad per tusen e-postmeddelande), eftersom det blir bättre CPM med högre volym. Eller så har man köpt på sig en för stor mängd e-postutskick som brinner inne. Oavsett vilket så är det en förlust som är svår att uppskatta från början. Och så till efterrätten.
Hur skall man avgöra den optimala kostnadseffektiviteten, är det ett val mellan pest eller kolera? Det är en fråga som är svår att ge ett rakt och entydigt svar på. Men vill man jämföra vad man verkligen får så är CPM en bra måttstock. Och det viktiga är att jämföra motsvarande tjänster, det vill säga alla relevanta features (de man har nytta av). Tyvärr så är det få leverantörer som anammar det som faktiskt är det enda rätta, betalning i efterskott för faktiskt antal skickade e-postmeddelanden. Det är givetvis lätt att skylla på faktureringsrutiner etc., men jag tror att man hade haft en mycket stark konkurrenskraft i en sådan prisplan. De få ESP:er som tillhandahåller motsvarande prisplan är oftast små kreditkortsvarianter som riktar sig till e-postmarknadsförare med små listor och enkla utskick.
Skall man inte välja licensmodellen då? Nej! I undantagsfall kan det finnas olika anledningar, men då oftast stora säkerhetstunga företag eller företag som skickar enorma mängder e-post som köper licens i en av de ledande lösningarna (som en del ESP:er själv nyttjar).
Slutligen, höga priser brukar ofta försöka befästas med prat om leveranskvalitet/leveransbarhet. Och givetvis spelar ESP:n stor roll i hur bra dina e-postmeddelande når fram, men det största jobbet ligger på dig som e-postmarknadsförare ändå. Min slutliga rekommendation till er som skall skaffa, byta eller utvärdera ESP; ta hjälp från någon som är kunnig samt ej knuten till en specifik leverantör, gör en helhetsbesiktning. Man kan räkna på fler sätt än ett, men för var e-postmarknadsförare finns det ett rätt sätt. Vi hjälper gärna till!
söndag, 21 mars 2010, 18:32
Den här artikeln författades av Sarah Wittbom för Apsis Sweden AB, 2007 – 2009.
Varje dag skickas ungefär 183 miljarder mail över hela världen – mer än två miljoner mail per sekund. Och det är kanske något vi misstänkt med tanke på hur mycket som hamnar i vår egen inkorg. Vad ska man göra för att få sitt nyhetsbrev synligt bland alla andra mail i inkorgen? Hur många nyhetsbrev får du själv som du aldrig klickar vidare i? Vad är det som gör att du stannar upp och faktiskt klickar bland länktexterna i andra brev?
På Apsis är dessa några av de vanligaste frågorna vi får. Här har vi sammanställt några tips som du kan använda för att få dina brev att bli ännu mer tilltalande.
Aktivera till klick i förhandsgranskningsläget
Vår erfarenhet säger att det är få som dubbelklickar på ett nyhetsbrev för att se utskicket på hela skärmen. Alltså – det är i e-postklientens förhandsgranskningsläge vi vill läsa våra mail. Designa brevet så det ser tilltalande ut i det läget. Det kan innebära att du lägger det viktigaste först och att du undviker att låta mottagarna scrolla åt sidorna. Att scrolla upp och ner är vi riktigt bekväma med, men inte i sidled. Utskicket ska inte vara bredare än 600 pixlar.
Länktexterna ska helst ligga till höger, där får vi alltid mer aktivitet på ”länkklicken”. Vi tror att detta beror på att vi oftast har markören i höger hand.
Tona ner logotyp och uppgifter som alltid ligger som standard högst upp i brevhuvudet. Det viktigaste är att mottagarna så snabbt som möjligt ser er aktuella information, och då gärna två tre artiklar ner, redan i förhandsgranskningsfönstret.
Något som vi ser ökar aktiviteten på vårt eget nyhetsbrev är att använda sig av snabbfrågor. Mottagaren kan svara på en fråga och ser då vad de övriga mottagarna har svarat. De får en lärdom med sig av att svara själv.
När vi skickar julhälsningar eller Alla hjärtans dag-kort som prenumeranten själv kan skicka vidare så ökar också aktiviteten på hela brevet. Slutsats: aktivera mottagarna i era nyhetsbrev!
Formen
Vi vet att igenkänningsfaktorn är viktig för att mottagaren ska öppna brevet. Tillämpa detta också när ni bestämmer form på brevet. Mottagaren ska känna igen sig i layout och grafisk profil. Vi ser ofta att företag lägger ner mycket tid och resurser på webbplats, trycksaker och reklamutskick. E-postmarknadsföring är nog så viktigt. Lägg ner tid på formen – det kan göra underverk. Den ska vara tilltalande och behaglig för ögat.
Viktigt att tänka på är att när man som företag ”besöker” en kunds inkorg får vara mer diskret och enkel i sin utformning. När vi besöker en webbplats för att söka upp information har vi gjort ett aktivt val. Vi söker något och klarar av att det är mycket information som presenteras på alla möjliga sätt. Är brevet, som hamnar i inkorgen, uppbyggt på samma sätt kan det upplevas som om vi attackeras med allt för många häftiga effekter. Servera alltså informationen på ett enkelt sätt så att mottagaren snabbt förstår vad du vill. Servera inte allt i själva brevet, utan ge dem en ”aptitretare” som uppmuntrar till ett ”klick” för att läsa den fullständiga artikeln. Se brevet mer som en innehållsförteckning. Bilder ska förstärka texten och testa så att brevet ser korrekt ut i olika e-postklienter.
Rubriker
En rubrik hjälper prenumeranten att avgöra om det är något av värde i artikeln. På Apsis har vi summerat de fem sista av våra brev och sett en markant skillnad i klick när vi har riktat in rubriken på individnivå. Som exempel hade vi en rubrik med hög respons, som löd: ”Hur fungerar era transaktionsmeddelanden egentligen?”. Vi tror att en del egentligen inte förstod vad vi menade, men det var en fråga som berörde mottagaren. ”Är det något jag borde känna till?” var säkert en fråga som många ställde sig och intresset var väckt. I vårt senaste nyhetsbrev hade vi en rubrik som löd: ”Testar du?” Den låg långt ner i brevet, men hade en ovanligt hög aktivitet. Undvik att ha rubriker i en bild eftersom vissa blockerar bilder och då går miste om viktig information. Vi kommer att utvärdera våra rubriker mer och försöka ha korta, kärnfulla rubriker som uppmuntrar eller uppmanar den enskilda mottagaren till handling.
Sammanfattning
- Testa hur brevet ”passar” i förhandsgranskningsfönstret i e-postklienten. Är det läsvänligt? Ryms brevet?
- Uppmuntra mottagarna till ”klick” eller aktivitet i brevet – gärna genom snabbfrågor.
- Se till att era prenumeranter känner igen er i era utskick. Låt dem få rätt känsla bara genom formen på brevet.
- Var noggrann med att ha rubriker som retar aptiten och ger en bra bild av vad texten ska handla om. Gärna med inriktning på hur jag som mottagaren kan ha nytta av texten.
Kort och gott, tänk på hur du agerar själv. Du har säkert utskick som du gillar särskilt mycket. Fundera på vad det är som är så bra och använd det. Om det är tilltalande för dig, är det säkert det för mig och många andra också.
söndag, 21 mars 2010, 18:00
Den här artikeln författades av Christopher Månsson för Apsis Sweden AB, 2007 – 2009.
Du har säkert stött på hemsidor med väldigt mycket innehåll, där man hjälper dig som läsare att hitta rätt med hjälp av interna länkar, så kallade ankarlänkar. Länkar som tar dig vidare till en viss sektion på samma sida.
Ofta brukar dessa länkar ligga inledningsvis, som en innehållsförteckning. Du klickar exempelvis på länken som heter ”Till Kapitel 2” och webbläsaren skickar dig längre ner till just kapitel 2 på samma sida.
Det här är så klart väldigt användbart i många fall. Man uppnår ett upplägg som inte är beroende av undersidor. Perfekt för långa mail helt enkelt, för visst fungerar det här även i mail? Ja, för en gångs skull.
Det finns alltid risk att enskilda e-postklienter kommer att protestera, men vanligtvis är ankarlänkar inga problem. Ett litet test på hur bra stödet är följer lite längre ner i artikeln.
Tänk på att du i normala fall inte får någon klickstatistik på ankarlänkar. Tänk också på att du introducerar ytterligare ett sätt för läsaren att navigera sig fram i ett mail. Det är inte säkert att ankarlänkar upplevs så självklart i ett mail som de upplevs på webben.
Så här gör du ankarlänkar (med HTML):
Du sätter ett ankare på den sektion du vill att man ska kunna hoppa till. I det här fallet döper vi ankaret till ”kapitel2″ och lägger det runt rubriken:
<a name=”kapitel2”></a>
Ankaret ser nästan ut precis som en länk, men har attributet ”name” istället för ”href”.
För att hoppa till denna sektion med en vanlig länk skriver vi en brädgård och ”kaptiel2″ som adress i länken:
<a href=”#kapitel2”>Kapitel 2</a>
Svårare än så här är det faktiskt inte.
Ankarlänkar i ett mail
Koden bakom
Har du redan ankare på hemsidan kan du skicka läsaren till dessa från nyhetsbrevet på samma sätt genom att lägga till hemsideadressen i länken, innan brädgården:
<a href=”http://www.till-min-hemsida.se#kapitel2″>Kapitel 2</a>
Ett test i 9 välkända e-postklienter gav positivt resultat. Ankarlänkar fungerade i samtliga.
- Outlook 2002
- Outlook 2007
- Hotmail
- Gmail
- Yahoo Mail
- Apple Mail
- iPhone Mail
- Telia Webmail
- Lotus Notes 8.5
söndag, 21 mars 2010, 16:19
Den här artikeln författades av Sarah Wittbom för Apsis Sweden AB, 2007 – 2009.
Den 4 februari 1994 skrevs e-mejlhistoria när Carl Bildt skrev ett mejl till Bill Clinton. Händelsen fick stor uppmärksamhet eftersom det var det första mejlet någonsin mellan två statschefer. Clinton och hans stab meddelades via telefon vad den svenske statsministern stod i begrepp att göra och Clinton kunde, med hjälp av sin personal, till och med svara med några rader.
Sedan dess har det hänt en hel del. E-post har radikalt förändrat våra möjligheter att kommunicera med varandra. Det är faktiskt inte så länge sedan som vi använde oss av helt andra metoder för att meddela oss med varandra. Men trots att vi använt mejl en tid nu så har vissa företag insett att vi är allt mer stressade, har svårare att förstå innehållet i mejl och att vi också har svårt att uttrycka oss via e-post. Vi behöver hjälp helt enkelt, precis som Bill Clinton, på att bli skickligare i att hantera mejlandet. Det är inte ovanligt att personer i ledande ställning får flera hundra mejl om dagen. Enligt undersökningar kommer cirka 50 % av alla mejl att missförstås.
Hur effektiva är vi i vårt eget e-postanvändande? Och hur kan vi skriva tydligare mejl som inte leder till ytterligare mejl och telefonsamtal i efterhand för att reda ut missförstånden?
E-postetikett viktigt för förståelsen
Många företag i Sverige satsar resurser på att deras anställda ska bli effektivare och lära sig att uttrycka sig bättre. Mejletikett kallas det. Undersökning på undersökning visar att anställda är mer pressade av sin inkorg än av sina huvudsakliga arbetsuppgifter. En bidragande orsak till detta är helt enkelt att vi inte skriver våra mejl på rätt sätt.
För att bättre förstå varför mejlandet för med sig vissa negativa bieffekter så måste vi inse ett grundläggande faktum: det språk vi använder i e-postmeddelanden ligger närmare talspråket än skriftspråket, men eftersom talspråkets tonfall, eftertryck, gester och ansiktsuttryck saknas så är det lätt att missförstånd uppstår. Om det finns det utrymme för egen tolkning av ett mejl, så kan läsaren lätt påverkas av så många andra faktorer, exempelvis av en så enkel sak som dagsformen.
Eftersom man ofta upplever ett mejl som mindre formellt än ett annat skrivet meddelande kanske man slarvar med meningsbyggnaden och/eller med stavningen. Detta kan naturligtvis ge en negativ och möjligen orättvis bild av avsändaren.
Många kan uppleva stress över att få mejl med vad de uppfattar som ett uppfordrande tonfall, men ändå har de samtidigt svårt att förstå vad avsändaren vill. Vi måste alltså vara tydligare och noggrannare med hur vi skriver våra e-postmeddelanden. Tänka på vad vi vill säga och vad vi ska åstadkomma med våra mejl. ”Mejlen är bra på att överföra data men den är inte särskilt duktig på att överföra halvfärdiga idéer eller utkast. Och den är en katastrof på att överföra känslor”, säger Torbjörn Johansson, trendspanare på IBM.
Här kommer några korta råd om hur man ska skriva ett effektivt mejl:
- Formulera en klar och tydlig rubrik som säger något om innehållet.
- Var konkret med vad du vill åstadkomma med mejlet.
- Ta det viktigaste först.
- Håll mejlet kort.
- Undvik olika teckensnitt.
- Undvik bilagor.
- Använd gärna informellt språk, men inte talspråk.
- Undvik ironi.
- Upprepa aldrig i skrift.
- Skriv inte med genomgående stora bokstäver.
- Skicka bara till dem som verkligen behöver mejlet.
- Undvik att vidarebefordra om det inte är absolut nödvändigt. En mottagare som får en kopia vidarebefordrad känner sig nämligen inte uppmanad till att agera.
Naturligtvis är det så att du har mer problem att förstå det som hamnar i din inkorg än det som du själv skriver. Men om man lägger ner lite tid och utvärderar hur man själv uttrycker sig och använder de här råden för att uttrycka sig effektivare så kan man vända trenden även på andra hållet.
Om dina mottagare ser att du anstränger dig och använder den utmärkta kommunikationskanal som e-post utgör på ett sunt sätt så smittar det förhoppningsvis av sig på dem.
Men vad skrev egentligen Carl Bildt till Bill Clinton? Och vad fick han för svar? Så här såg den stilbildande konversationen ut!
From: ADMCB@HHS.SE ”Carl Bildt”
To: president@whitehouse.gov
Subject: From PM Carl Bildt / Sweden to President Clinton
Date: 4-FEB-1994 09:51:26
Dear Bill,
Apart from testing this connection on the global Internet system, I want to congratulate you on your decision to end the trade embargo on Vietnam. I am planning to go to Vietnam in April and will certainly use the occasion to take up the question of MIA’s. From the Swedish side we have tried to be helpful on this issue in the past, and we will continue to use the contacts we might have.
Sweden is – as you know – one of the leading countries in the world in the field of telecommunications, and it is only appropriate that we should be among the first to use the Internet also for political contacts and communications around the globe.
Yours,
Carl
From: R. Paul Richard
TELEMAIL/C=US/@sprint.com>
To: ADMCB@HHS-SE
Subject: To Prime MinisterBildt from President Clinton
Date: 5-FEB-1994 19:50:48
Dear Carl:
I appreciate your support for my decision to end the trade embargo on Vietnam and thank you for all that Sweden has done on the question of the POW/MIAs.
I share your enthusiasm for the potential of emerging communication technologies. This demonstration of electronic communication is an important step toward building a global information superhighway.
Sincerely,
Bill
