Alla inlägg i kategorin ‘Mailmoral’
fredag, 17 september 2010, 00:03
Jag jobbar bland annat med e-postdesign och har designat ett antal e-postutskick de senaste fyra åren. När jag designar mina brev har jag ett par grundläggande punkter som jag brukar gå efter. Många av punkterna har för mig blivit obligatoriska och jag vill framförallt nämna en sådan punkt här – och det är avregistreringslänken. Det blir mer och mer tvunget att man måste ha en sådan. Fler och fler e-postleverantörer kräver att det finns en avregistreringslänk i e-postutskicken för att de ska få lov att gå iväg. E-postverktyget har alltså en kontroll som går igenom koden och kontrollerar att det finns en giltig avregistreringslänk i denna. Det här tycker jag är bra. Det är till och med så att en del e-postleverantörer nu kräver att det finns en så kallad ”direkt avregistreringslänk” i alla utskick. Du får alltså inte, i dessa fallen, ha en avregistrerigslänk som går till ett avregistreringsformulär på webben. Länken som ligger i brevet måste verkligen avsluta prenumerationen. Det här tycker jag såklart är ännu bättre. Jag gillar vart utveckligen är på väg.
Tänk om alla e-postklienter hade haft en länkkontroll för HTML-brev. Låt oss säga att mailklienten kunde lista ut om det saknas en avregistreringslänk, och om den saknas, markera brevet som ”misstänksamt”.
Idén är ganska enkel och inte omöjlig, jag tror det skulle kunna minska antalet spam i inkorgen betydligt. Det går att uppnå till en viss del genom att bygga egna filter. Många av Googles senaste uppdateringar till Gmail, priority inbox till exempel, bevisar att e-postklienter fortfarande kan bli mycket mer än vad de är idag. Hela ansvaret med en spamkontroll ligger inte på e-postleverantörerna. Lika stort ansvar ligger hos utvecklarna av e-postklienter och spamfilter.
Även om vissa e-postleverantörer främjar obeställda reklamutskick via e-post finns det säkerligen också fall där e-postleverantörerna får ta mycket skit när de egentligen inte kan göra mycket åt saken. Spammare och marknadsförare som kör med fula tricks kan vara svåra att upptäcka. Men det är här e-postklienter och spamfilter ska ta vid. Tar man emot e-post på en stenåldersklient, är det däremot kört. Det är också, lite grand, upp till användaren att haka på ny teknik och inte klamra sig fast vid gammalt skräp.
Jag vill inte skryta om min e-postklient, den är inte märkvärdig på något sätt alls, men den släpper inte igenom många spammeddelanden. Jag har fått fyra eller fem spammedelanden i inkorgen i år. Resterande spam som lyckades ta sig igenom var obeställda svenska nyhetsbrev utan avregistreringslänkar. Dessa brev kom faktiskt inte från svenska e-postleverantörer utan från små svenska webbhotell med e-postutskicksfunktioner, som gärna vill tro att de vet vad de sysslar med. Min e-postklient heter förresten Gmail.
Till alla som frågar mig om var man bör lägga avregistreringslänken i ett nyhetsbrev säger jag alltid högt upp. Och glöm avregistreringsformulär. De kommer ni inte få lov att använda särskilt länge till. Det är en direkt avregistreringslänk som gäller i morgon. Ska man kunna ändra sin prenumeration ska detta ligga på en annan länk. Kombinera inte avregistreringslänk med länken för att ändra prenumeration. Det skapar irritation.
Om vi nu måste ha en avregistreringslänk men tycker att det är trist kan vi göra som den här killen. Vi kan få den att knappt synas genom att att göra den blå och lägga den i en blå ruta…
Skämt och sido, gör inte så här! Det är så lågt!
Visserligen har han lagt en avregistreringslänk en gång till, längst ner, under brevet. Men det är till min förvåning exakt samma länk som den ovan och länken visar sig vara en kombinerad länk. En länk som tar dig vidare till en sida där du måste göra rätt val innan du kan ta dig ur prenumerationen. Det här är inte optimalt på något sätt alls. Ytterligare en länk/knapp som bekräftar avregistreringen är allt som borde dyka upp.
Här är ett lurigt exempel till. Man har varit väldigt noga med att göra de flesta länkar blåa och röda. Men avregistreringslänken i sidfoten är vit precis som texten och den är inte understruken. Man ser inte vad som är text och vad som är länk. Det här företaget tycker nog att avregistreringslänken är en tråkig länk men det irriterar mottagaren som får leta ett tag för att hitta den. Det här är dåligt.
Vill någon inte ha ditt brev ska de verkligen inte behöva få det. Tänk om du skulle tröttna på att läsa den här bloggen. Hur hade det känts om jag gömde stängknappen på webbläsarfönstret och sedan låste tangentbordskommandot för att stänga fönstret? Hade det känts bra? Förmodligen inte.
Varför har man då fått för sig att dessa fula tricks är ok i ett e-postfönster? Det förvånar mig att det är stora, respekterade företag som ofta gömmer avregistreringslänken.
Här är ett amerikanskt exempel till och återigen ligger länken längst ner. Detta är från What Counts, en ledande teknikinnovatör inom e-post.
I Wipcores kunskapsbrev ligger avregistreringslänken högst upp. Men det är också jag och Sarah som har gjort brevet.
I vårt eget (fortfarande kommande) e-brev illustrerar vi till och med avregistreringslänken med en papperskorg. Eftersom vi nu går på så hårt med detta, vill jag bara visa vad vi tänkte prova. Det är aldrig fel att vara övertydlig. Jag lovar att återkomma med en analys av vår lilla papperskorg längre fram.
söndag, 21 mars 2010, 12:43
Den här artikeln författades av Sarah Wittbom för Apsis Sweden AB, 2007 – 2009.
Spam är ett ord som klingar negativt för de allra flesta. Att vårt nyhetsbrev skulle klassas som spam skulle vara en direkt förolämpning.
Men det är mycket som tyder på att vi delar upp mer och mer av det som hamnar i vår inkorg i svart eller vitt. Och med ett tempo i inkorgen som skruvas upp allt mer är det helt förståligt. Enligt en svensk undersökning från två större företag så får personer i ledande ställning upp till 400 brev varje dag. Har man då tid att kategorisera sina brev i ”mycket bra”, ”bra”, ”halvbra”, ”inte så bra” …? Nej, det blir antingen ”bra” eller ”dåligt” och i värsta fall ”bra” eller ”spam”.
Vilken av de kategorierna hamnar ditt brev i?
För att lära oss lite mer om vad våra läsare anser är spam så gjorde vi en undersökning i förra nyhetsbrevet. Missade du den så kan du se den här.
Första frågan löd ”Får du nyhetsbrev du inte tackat ja till?” Hela 57 % svarade ”Ja, det är ett problem”. Vad de svarande anser är ett problem kan vi inte med säkerhet veta men förmodligen så upplever de att de får fler än ett brev som de inte tackat ja till. Annars hade det förmodligen inte upplevts som ett problem.
Påverkar detta när det är dags att anmäla sig till nyhetsbrev? Vi ställde frågan ”Drar du dig för att anmäla dig till ett nyhetsbrev på grund av att du bekymrar dig om för mycket mejl i din inkorg”?
Det dominerande svaret löd ”Ja, jag utvärderar om jag verkligen vill ha det” (71 %). Men å andra sidan så svarade 83 % att vissa av de brev som de får, och har tackat ja till, håller hög kvalitet. 9 % säger ”Ja, de kanske har hög kvalitet men de är inte relevanta för mig”.
Att så många tycker att vissa brev håller hög kvalitet kanske helt enkelt beror på att de är mer selektiva med vilka brev de anmäler sig till.
I den sista frågan ville vi komma åt komma pudelns kärna och frågade ”Vad är spam för dig?”. Där kunde respondenterna välja mellan svarsalternativen…
a) Allt jag inte tackat ja till
b) Rena viagramail och andra suspekta erbjudanden
c) Brev som inte håller vad de lovat.
Inte helt överraskande svarade 55 % ”Rena viagramail och andra suspekta erbjudanden” men så många som 31 % svarade ”Allt jag inte tackat ja till” och 14 % ”brev som inte håller vad de lovat”.
Vad kan vi dra för slutsatser av detta?
Vi ska självklart inte skicka till kontakter som inte tackat ja till våra brev. Att vissa skickar utan att få ett ja tack har lett till att många utvärderar om de verkligen vill ha brevet eftersom de redan får så mycket brev. Vi får alltså ta konsekvenser nu av att vissa inte sköter detta helt etiskt. Många kanske hade haft fler prenumeranter om alla var noga med att bara skicka till godkända adresser och strävade efter att ge det innehåll som de har lovat.
Att 14 % svarar att de anser att brev som inte håller vad det lovar är spam är oroväckande. Vi behöver helt enkelt skicka mer relevanta brev och ge våra läsare det som vi lovat vid anmälningstillfället.
Att skicka till personer som inte tackat ja ses som spam av hela 14 %. Det upplevs alltså av en stor del som spam när man inte fått chansen att tacka ja. Mer badwill än goodwill.
I kommentarsfältet för frågan ”Vad är spam för dig?” fick vi ett svar som knyter samman vad många av er säkert tänker. Svaret löd ”Utskick från avsändare till vilka jag saknar relation sedan tidigare eller där kontakten inte känns relevant för min yrkesroll. Vilket självfallet även innefattar alla dessa uppenbara ’hamnar-jag-bara-i-tillräckligt-många-inboxar-kanske-jag-säljer-något’-mail …”
Du undrar kanske varför det heter spam, förresten? Jo, den verkliga innebörden för ordet är egentligen något helt annat.
SPAM är ett varumärke eller produktnamn för konserverad skinka (burkskinka) från Hormel Foods. SPAM lanserades på 1940-talet då det var ont om råvaror. Det var en konserv som var populär bland amerikanska soldater under andra världskriget. ”Järnladyn” Margaret Thatcher lär ha kallat konserven för en ”delikatess från krigsåren”. Namnet SPAM föddes under en pristävling 1936, då konservfabrikens ägare Jay C Hormel ville ha ett ”alert” och slagkraftigt namn till sin nya produkt. Namnet som är en sammandragning av spiced ham (kryddad skinka), kläcktes av skådespelaren Kenneth Daigneau. SPAM var skräpmat ansåg många. Av detta myntades även uttrycket ”Something Posing As Meat” (något som utger sig för att vara kött). Intressant, eller hur? Det är faktiskt komikergruppen Monty Python som har gett namn åt Internetföreteelsen, som på svenska kort och gott heter skräppost.
lördag, 20 mars 2010, 12:43
Den här artikeln författades av Sarah Wittbom för Apsis Sweden AB, 2007 – 2009.
Efter flera år som e-postmarknadsförare så är det en smula förvånande att vi fortfarande funderar på att skicka till köpta adresser. Varje vecka hanterar vi etiska frågor och en av de vanligaste är om det är OK att skicka till köpta adresser.
Svaret är enkelt: nej. Det är ytterst få mottagare som reagerar positivt när de får nyhetsbrev från någon de aldrig har varit i kontakt med, framför allt om brevet är helt irrelevant. Tänk på din egen inkorg. Får du nyhetsbrev från någon du inte tackat ja till? I så fall – hur reagerar du då? Om det dessutom är svårt att avregistrera sig eller kontakta företaget, hur stor är chansen att du köper något från det företaget? Eller att du ens förknippar det med något positivt?
Vi frågade er som läser det här nyhetsbrevet:
När tycker du att det är OK att ta emot marknadsföring via e-post från någon som du tidigare inte varit i kontakt med?
Hela 75 % svarade att det aldrig är OK!
Är det bara Apsis undersökningar som är så dramatiska?
Inte alls. I en konsumentundersökning från Marketing Sherpa 2008, uppgav över 60 % att de skulle vara mer benägna att anmäla sig till en e-postlista om de visste att deras uppgifter inte överlämnas till andra företag och om de på något sätt belönades, med rabatt eller liknande, för sin anmälan.
65 % uppskattar e-post med avregistreringsalternativ och 60 % uppskattar en ”säker avsändare”, alltså att en logotyp finns med. Nästan 90 % av de tillfrågade uttryckte en önskan om att hantera alternativen för e-post. Bland annat huruvida eller inte de vill ta emot reklam, erbjudanden, artiklar, nyheter och annat specifikt innehåll.
Över 80 % av de tillfrågade föredrar att göra affärer med organisationer som frågar om tillstånd att skicka e-post.
Enligt MarketingSherpa 2009 så säger 21 % att de har klickat på knappen för skräppost trots att de vet att det inte är spam. 52 % av dem säger att det är på grund av att de inte har fått tacka ja innan de fått brev från företaget.
Detta påverkar er leveranskvalitet. Visste du det? Risken att du får stora svårigheter att komma fram till olika domäner är ganska stor om många mottagare väljer att klicka på ”skräppostknappen”.
Å andra sidan kan jag förstå att man tänker lite annorlunda som marknadsförare om man arbetar med flera kanaler än bara e-post. I postala utskick, TV eller radio behöver man inte alls vara lika försiktig som marknadsförare. Att skicka reklam till den fysiska brevlådan till personer som inte godkänt innan är idag inget konstigt och reaktionen är inte alls så kraftigt negativ.
Dessutom så ger ett utskick till köpta adresser fortfarande ganska hyfsade resultat. I alla fall vid första anblicken. Och är det så att mediokra siffror räcker för dig så behöver du inte läsa mer av denna artikel. Även om just du som reagerar egentligen är den rätta att läsa fortsättningen.
Konsumenterna vill ha ut mer av e-post nu än någonsin tidigare. Därför finns det alla möjligheter att effektivisera och optimera effekten av sina utskick.
När du marknadsför dig via e-post till personer som uttryckligen har sagt att de vill höra från dig kan du förvänta dig dessa resultat.
Bättre svarsfrekvens (öppnade/klick)
Ökat förtroende och varumärkesbyggande
Bättre leveransbarhet
E-postmarknadsföring handlar inte om att bygga stora e-postlistor eller att skicka flera mail oftare utan om att skapa goda långsiktiga relationer och goda resultat. Grunden till en god relation och bra resultat är att man har fått ett ”ok” från början och det är det enda sättet att bygga sin e-postmarknadsföring på. Det är ett mer långsiktigt tänk som gör att man lyckas och, ja, när man har kortsiktiga ekonomiska mål som prioritet så är det inte helt enkelt att sälja in ett mer långsiktigt sätt att arbeta till företagsledningen. Men jag kan garantera att det är värt all möda.
Till sist en glad nyhet:
Förhoppningsvis kommer andelen skräppost att minska den närmaste tiden eftersom en av världens mest ökända skräppostare nu har hamnat bakom lås och bom. Personen i fråga heter Alan Ralsky och han har erkänt sig skyldig till bedrägeri, förfalskning och massutskick av skräppost som bryter mot akten CAN-SPAM. Detta resulterar nu i 51 månaders fängelse samt ett skadestånd på 1,8 miljoner kronor. Ralsky var för övrigt en av de första personerna som utnyttjade botnät för att skicka ut skräppost.
Källa: Techworld
